Teknik i förskola och skola
Skolan
På min vfu skola fanns ingen färdig utarbetad arbetsplan för ämnet teknik. Eleverna har arbetat med mindre teknik projekt under min verksamhetsförlaggda tid på skolan, de har skapat trä gåbrädor i slöjden. Först fick eleverna rita en egen skiss över hur de ville att just deras gåbräda skulle se ut och sedan följa mallen för att skapa sitt verk. I träslöjden använder sig eleverna av olika tekniska föremål så som vinklar, svarvar och sågar av olika slag. Men de använder även pennor och sandpapper, sådant som eleverna själva inte reflekterar över att det är tekniska föremål och att det krävs en viss teknik för att resultatet ska bli som de själva har tänkt sig. I klassrummet har eleverna olika material som de använder sig av när de räknar matematik. Materialet är som små klossar och kallas för centimo, jag anser att eleven använder sig av en viss teknik när de konstruerar stavarna på olika sätt för att få rätt svar till talen de ska räka ut.
På skolan finns det även en låda som eleverna får ”plocka” med när de har tid över. I lådan finns det en telefon, skruvmejsel, skruvar, sladdar och konsoler till dem. Men jag upplever att elevernas intressen för lådan inte finns, det tror jag beror på att den finns tillgänglig för eleverna hela tiden samt att innehållet sällan byts ut i lådan. Det måste vara spännande att få ”plocka” med innehållet.
Förskolan
Teknik är det som människan sätter mellan sig och sin omgivning. (Ginner, 1996)
På förskolan finns det oändligt med föremål som hör till teknikens område. Det finns allt från spadar, gungor och cyklar till lego, kapplastavar och tygkuddar i lekrummet. På min verksamhetsförlaggda utbildning har jag observerat ett flertal gånger att barnen gemensamt, pojkar och flickor, bygger kojor i lekrummet med stora kuddar. De samarbetade och vägledde varandra hur de skulle göra för att få den största och mest hållbara kojan. Jag hörde en pojke säga ”lägg din kudde här för då blir det stadigt, för din kudde är stor”. På förskolan fanns det en snickarhörna där pojkarna tillbringade mycket tid. De byggde olika lådor i trä som de sedan målade och satte lås på. Låset gjorde de själva av en spik och en pinne. En förskollärare påpekade för pojkarna att de nu själva hade konstruerat ett lås som gjorde att lådan satt fast och luckan åkte då inte upp när de vände upp och ner på trälådan. Men flickornas intresse för teknik på förskolan var inte så stort. Intresset hos förskollärarna att ge barnen roliga och utmanande tekniska uppgifter fanns inte och det speglade av sig hos barnen. Om teknikämnet görs lustfullt och spännande tror jag att även flickornas intresse skulle väckas. Om det erbjuds en kreativ miljö för barnen ökar deras intresse och barnen blir öppna för nya kunskaper. (Ginner 1996) skriver att i en kreativ miljö får barnen/eleverna en vana att lösa problem och reflektera över lösningar. Detta håller jag med om att det leder till att barnen/eleverna får nya erfarenheter, tankar och idéer.
Ginner, T & Mattson, G (1996)
