Teknik i skolan och förskolan

Teknik i förskola och skola

Skolan
På min vfu skola fanns ingen färdig utarbetad arbetsplan för ämnet teknik. Eleverna har arbetat med mindre teknik projekt under min verksamhetsförlaggda tid på skolan, de har skapat trä gåbrädor i slöjden. Först fick eleverna rita en egen skiss över hur de ville att just deras gåbräda skulle se ut och sedan följa mallen för att skapa sitt verk. I träslöjden använder sig eleverna av olika tekniska föremål så som vinklar, svarvar och sågar av olika slag. Men de använder även pennor och sandpapper, sådant som eleverna själva inte reflekterar över att det är tekniska föremål och att det krävs en viss teknik för att resultatet ska bli som de själva har tänkt sig. I klassrummet har eleverna olika material som de använder sig av när de räknar matematik. Materialet är som små klossar och kallas för centimo, jag anser att eleven använder sig av en viss teknik när de konstruerar stavarna på olika sätt för att få rätt svar till talen de ska räka ut.
På skolan finns det även en låda som eleverna får ”plocka” med när de har tid över. I lådan finns det en telefon, skruvmejsel, skruvar, sladdar och konsoler till dem. Men jag upplever att elevernas intressen för lådan inte finns, det tror jag beror på att den finns tillgänglig för eleverna hela tiden samt att innehållet sällan byts ut i lådan. Det måste vara spännande att få ”plocka” med innehållet.

Förskolan
Teknik är det som människan sätter mellan sig och sin omgivning. (Ginner, 1996)
På förskolan finns det oändligt med föremål som hör till teknikens område. Det finns allt från spadar, gungor och cyklar till lego, kapplastavar och tygkuddar i lekrummet. På min verksamhetsförlaggda utbildning har jag observerat ett flertal gånger att barnen gemensamt, pojkar och flickor, bygger kojor i lekrummet med stora kuddar. De samarbetade och vägledde varandra hur de skulle göra för att få den största och mest hållbara kojan. Jag hörde en pojke säga ”lägg din kudde här för då blir det stadigt, för din kudde är stor”. På förskolan fanns det en snickarhörna där pojkarna tillbringade mycket tid. De byggde olika lådor i trä som de sedan målade och satte lås på. Låset gjorde de själva av en spik och en pinne. En förskollärare påpekade för pojkarna att de nu själva hade konstruerat ett lås som gjorde att lådan satt fast och luckan åkte då inte upp när de vände upp och ner på trälådan. Men flickornas intresse för teknik på förskolan var inte så stort. Intresset hos förskollärarna att ge barnen roliga och utmanande tekniska uppgifter fanns inte och det speglade av sig hos barnen. Om teknikämnet görs lustfullt och spännande tror jag att även flickornas intresse skulle väckas. Om det erbjuds en kreativ miljö för barnen ökar deras intresse och barnen blir öppna för nya kunskaper. (Ginner 1996) skriver att i en kreativ miljö får barnen/eleverna en vana att lösa problem och reflektera över lösningar. Detta håller jag med om att det leder till att barnen/eleverna får nya erfarenheter, tankar och idéer.

Ginner, T & Mattson, G (1996)

Naturvetenskap och genus...

Under kursens gång har vi bland annat berört naturvetenskapen i ett genusperspektiv där forskning har visat att intresset för naturvetenskap och teknik är lägre hos kvinnor än hos män. Med det i tankarna stötte jag på denna bilden på his hemsida och frågar mig vilken bild av naturvetenskapen som den sänder... Mannen är forskaren och kvinnorna (förutom den enda mannen längst bak som är näst intill osynlig pga ljuset) står med förundrande och imponerade blickar runt om. Är det hans assistenter månne eller flygvärdinnor (vad nu de skulle göra där??). Förstärks inte bilden av att forskare är män med rufsigt hår (om än i en 2000-tals tappning)?? På vilket sätt ska bilden appelera till både kvinnor och män, det undrar jag?
hmm... En liten reflektion bara...

Teknik

Ginner (090326) beskrev under sin föreläsning tekniken som en förlängning av våra mentala och fysiska förmågor, samt att tekniken genom historien har skapas utifrån människan behov. Kort kan man alltså säga att allt människan skapat är kopplat till teknik. Således skulle man kunna säga att allt som finns på förskolan har med teknik att göra. Det kan ju förvisso kännas lite brett, men har man den synen, att allt är teknik tror jag att det kan öppna upp för möjligheter att se och belysa teknik i sammanhang där man annars skulle missa det. Kanske kan det öka intresset för teknik för sådana som annars är ointresserade…
Jag skulle kunna göra en lång lista med olika saker som exempel på föremål vilka har med teknik att göra både i utemiljön och innemiljön (cyklar, spadar, lekstugan, olika maskiner och tekniska apparater som dator, musikanläggning osv.) men jag vill istället förmedla det förhållningssätt till teknik som jag delvis har sett på förskolan och vad jag utifrån det jag sett skulle vilja utveckla.

Ginner menade att barn och elever behöver tekniska kunskaper för att de, när de växer upp, ska kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag. Han menade också att en demokrati behöver medborgare med teknisk förståelse för att de ska kunna inta ett kritiskt förhållningssätt och göra väl grundade val. Läroplanen föreskriver att vårt uppdrag dels går ut på att leda barn och elever mot att bli medborgare i ett demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt i detta menar jag att mycket av tekniken på förskolan ska handla om att väcka barnens nyfikenhet över hur saker fungerar, få dem att ställa frågor och inta något sorts kritiskt förhållningssätt som genererar i att undersöka eller att de på eget initiativ hittar lösningar på sina behov. På förskolan där jag är anser jag att det finns förebilder för ett sådant förhållningssätt, i alla fall vad gäller att skapa utefter sina behov. En make till en av förskollärarna snickrar mycket leksaker till förskolan. Barnen är väl medvetna om att han gör det, vilket skapar stora förutsättningar för att införliva ett ”möjlighetstänk” hos barnen. Skapas ett behov av exempelvis en till docka till dockhuset, eller en barnsäng i den samma så blir inte första tanken att förskolan måste köpa in den (för pengar som inte finns…) utan att man faktiskt kan skapa själv. Alla förskolor har inte tillgång till en snickare men kanske skulle det vara ännu mer värdefullt om barnen själva får vara med och skapa det de vill ha. Det är ju också så mycket mer kreativt och frambringar en situation där sakerna anpassas efter lekens behov och inte tvärt om, att leken får anpassas till färdigproducerade saker.

Förskolan där jag är har inte någon speciell ”teknik hörna” eller liknande men tekniken finns där ändå. Leksaksbilarna är fulla med teknik, hjulen som hjälper bilen framåt, dörrar som, ibland, går att öppna, flak som tippar och skopor som gräver. Dockornas rörliga höft och axelleder, de blinkande ögonen, hur funkar det? Elvira berättar för mig att en av dockorna kunde prata förut, men nu är den sönder. Hur kunde det gå till att den pratade, och kan man laga den? I det barnen naturligt och på eget initiativ kommer i kontakt med varje dag finns tekniken och förskollärarens uppgift är att belysa denna och uppmuntra barnen att ställa frågor eller finna svar på de frågor barnen redan har.

På förskolan har barnen har tillgång till diverse konstruktionsmaterial så som, kapplastavar, papper, kartong, tejp sugrör, play dough med mera. Jag menar att det är en viktig förutsättning för att utveckla teknisk förståelse att ha tillgång till sådant material, samt att få använda det när behovet finns. Jag har ett skräckexempel från VFU där allt skapande material antingen låg högt upp på hyllor som barnen inte kunde nå eller var inlåsta i ett rum. Barnen kunde alltså inte på eget initiativ komma åt att måla eller skapa utan en vuxens tillåtelse, vilket resulterade i att den sortens verksamhet inte förkom särskilt frekvent, i alla fall inte på barnens initiativ. Det menar jag är förödande för den skapande och kreativa utvecklingen. På den förskolan jag är nu har barnen tillgång till detta och nedan ses ett härligt exempel på hur två flickor helt på egen hand konstruerar sina egna handväskor. Då jag observerade barnen såg jag också hur värdefullt det kan vara med interaktion. Flickorna hjälpte varandra att finna lösningar då de stötte på problem i sin konstruktion. Då flickorna konstruerar väskan tränas inte bara deras tekniska förmåga utan även sammarbetsförmåga, abstrakt tänkande i att se hur grunden behöver vara för att de sedan ska få ihop den samt finmotorisk träning.

Här såg de också att de behövde ändra konstruktionen något för att

sidorna på väskan skulle gå att få ihop. De hjälps åt att tejpa.

Det är bra att vara två när man ska få ihop sidorna, en kan hålla och en kan tejpa.

Väskan är så gott som klar, det behövs bara ett handtag till.

Jag vill framhålla att jag inte menar att det är negativt att ha en ”teknikhörna”, det kan ju skapa extra möjligheter för barnen att utforska och undersöka sin omvärld med specifik belysning på just tekniken. Men jag menar att man också måste hjälpa barnen att se till tekniken i det de vardagligen kommer i kontakt med och utmana dem att utifrån det gå vidare. Som exempel kan vi ta lastbilen med ett flak som tippar. Vad är det som gör att flaket kan tippa? Kan man hitta en sådan konstruktion någon annan stans (skopor, dörrar, skåpsluckor, fönster med mera)?

Ytterligare några tankar kring besöket på Aspö

Jag tycker att det var en mycket rolig förmiddag och jag fick många konkreta tips på hur man som lärare kan bedriva utomhuspedagogik i de flesta ämnen. Jenny har i ett tidigare inlägg beskrivit några av sakerna vi fick göra och jag kommer att nämna några ytterligare. Här till vänster är ett litet konstverk som jag skapat med hjälp av kolkritan vi gjorde genom att skala en bit lind, rulla in den i folie och sedan lägga det lilla paketet i den varma askan.

Med hjälp av kottar skapade vi cirklar samt cirkelns diameter. Genom att sedan jämföra antalet kottar som cirkeln hade i omkrets med antalet kottar som diametern bestod av tydliggjordes det att en cirkels diameter är ungefär en tredjedel av omkretsen. Ett konkret sätt att vissa var talet pi kommer ifrån. Exempel, var cirkelns omkrets 24 kottar var diametern 8 kottar, detta stämde oavsett om det var en stor eller liten cirkel. Manne beskrev även med hjälp av oss studenter hur ett träd är uppbyggt med allt från rötter till vattentransportörer till bark och skadeinsekter, ett bra sätt då många lär sig genom att arbeta med kroppen istället för att endast titta på en bild. En sista sak jag vill ta upp från denna dag var då vi med hjälp av våra mobilkameror fick ta kort på olika påstående, i detta fall skrivna på engelska. Jag tycker det var ett bra sätt att använda elevernas mobiltelefoner och nyttja den nyare teknik på ett positivt sätt i undervisningen.

5.5 Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål 5/5

Alla i gruppen presenterade de arbetsplaner man tagit del av ute på fältet. Ett intressant förhållningssätt som förekommer ute på fältet då det inte finns någon utarbetad arbetsplan är ”Vi arbetar utifrån läroplanens mål”. Vår reflektion på ett sådant uttalande är att det säger i princip ingenting om hur de arbetar, vilka områden de koncentrerat sig kring eller vilka konkreta mål de arbetar emot. Det positiva med de arbetsplaner vi tagit del av är att de tar sin utgångspunkt i läroplans- och kursplansmål. Men de nedbrutna och mer preciserade målen, om de överhuvudtaget är formulerade, är av varierad kvalitet. Problemet med många av målen är att de är väldigt vida och svåra att utvärdera. Vi vill ändå framhålla att det finns exempel på riktigt bra och utvärderingsbara mål. ”Eleverna ska kunna 4 vanliga frukter och 2 bär”. Vi ser dock att det kan finnas en poäng med att ha målen i arbetsplanen något öppna för att man som enskild lärare ska kunna anpassa arbetsområdet till eleverna i klassen. Det finns på vissa arbetsplaner väl utskrivna riktlinjer för bedömning av måluppfyllelse samt förslag på aktiviteter som målen kan uppnås. Vi såg också exempel på en samverkans grupp inom en kommun där det suttit representanter från olika skolor vars elever kommer att gå på samma högstadieskola. I samverkansgruppen har man tagit fram gemensamma arbetsplaner för att eleverna ska komma till högstadiet med samma utgångsläge. Det underlättar också för högstadiets lärare.


Exempel på arbetssätt
Grön flagg (www.hsr.se)
Det finns sex olika arbetsområden och man väljer ett av dessa och formulerar fem preciserade mål. Man arbetar med området i 6-18 månader.

NTA – Naturvetenskap och teknik för alla (Tema lådor)
Läraren på denna skola har utvecklat konceptet och lagt till uppgifter för att få ett mer ämnesövergripande perspektiv (SV, matematik historia, musik, bild). Ginner och Mattson (1996) beskriver att det är nödvändigt med ett ämnesövergripande arbetssätt för att få en förståelse då ämnena vilar på kunskaper och erfarenheter från olika ämnesområden. Lärarna läser in sig på temat innan arbetet startar med eleverna. Vi gjorde en jämförelse med Balthazars lådor som vi anser är mer inriktade på experiment och NTA-lådorna är mer omfattande och sträcker sig under en längre period (en hel termin) där eleverna bland annat får en egen bok kring temat. Det som är bra när man har ett väl utvecklat tema/område till exempel NTA-lådorna, är att arbetet är genomtänkt från början för att på ett bra sätt arbeta mot målen. Det banar också väg för att låta naturkunskapens olika ämnen gå in i varandra.

Andersson (2008) menar att skolas uppgift är att bland annat skapa ett engagemang och intresse för naturvetenskap, även läroplanen föreskriver det som grundläggande för skolans arbete. Vi har märkt att experimenterande arbetssätt är bra för att fånga elevernas intresse. Litteraturen föreskriver ett naturvetenskapligt arbetssättet, eller undersökande arbetssätt som Elfström m.fl. (2008) beskriver det. Då arbetsplanerna tar upp exempel på arbetsmetoder finns experimenterande och undersökande arbetssätt alltid med.

Anderson (2008) talar om vikten av att ha en progression för sitt arbete. Vi ser denna progression i vissa av arbetsplanerna där man för de tidigare åren i skolan även tagit med uppnåendemålen för femte skolåret.

Sjöberg (2005) menar att kommuner är skyldiga att ta fram arbetsplaner och han menar också att det kan göra stor skillnad för eleverna om det finns arbetsplaner eller inte. Vi håller med och ser att de skolor som har en väl utarbetad arbetsplan, arbetar med naturvetenskap och teknik i större utsträckning och mer målmedvetet än de skolor där det inte finns någon, eller en dåligt utformad arbetsplan.


Som avslutning gör vi en sammanfattning över vad vi menar är viktigt vid utformande av arbetsplaner. Utgångspunkten måste alltid tas i läroplan och kursplan. Vidare får man ta hänsyn till om kommunen har några prioriterade arbetsområden. Med det som utgångspunkt kan man forma nedbrutna och utvärderingsbara mål för eleverna. Vi menar att det också är viktigt att ge exempel på arbetsmetoder och arbetssätt samt hur målen är tänkta att utvärderas. Det är också viktigt att arbetslaget (eller den enskilda läraren) utvärderar arbetet för att se förklaringar till både god och mindre god måluppfyllelse.



Referenser

Andersson, B. (2008). ”Grundskolans naturvetenskap. Helhetssyn, innehåll och progression.” Lund: Studentlitteratur

Ginner, T & Mattsson, G. (1996) (red.). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur

Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur

Läroplaner och kursplaner

Aspö

Idag var det dags för vår grupp att besöka Manne Ryttman på Aspö gård. Manne berättade bland annat hur man räknar ut en eks ålder och vi fick prova på hur vi på ett enkelt sätt kan utöva undervisning i flertalet av skolans ämnen ute. Bland annat fick vi tillverka en egen kolkrita och sätta ihop en egen variant av "en ska bort" (fem myror är fler än fyra elefanter) med naturens tillgångar.

Dessutom fick vi besök av Ewa (Ewa på Nya Äventyr) från Sveriges radio, läs om det här.
Vill du lyssna på sändningen, så kan du gå in på "Lyssna igen", 28 april 10.30-11.30. (Begränsad tillgång, 30 dagar)

Balthazar

Jag har tillsammans med tre andra lärarstudenter besökt Science Centret Balthazar i Skövde. Centret ger barn/elever nya upplevelser och tankar kring matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen/eleverna får själva prova på olika experiment när de är på Balthazar. Vi träffade även English house "John" , han testade två olika lekar med oss studenter. John visade på olika sätt hur ämnet engelska kunde bli roligt och intressant, han utgick ifrån eleverna och deras intressen. Flera bra ideer att använda sig av som lärare anser jag. På Balthazar får eleverna verkligen testa sig fram och det blir säkert en dag fylld med upplevelser, någonting annorlunda än skolan. Konstigt att det inte är fler skolor/förskolor från andra kommuner som besöker Baltazhar och att English House "John" har skolor att besöka i hela sverige?! Med tanke på alla hans ideer samt att det skulle ge eleverna mycket inom ämnet engelska.