Aspö

Idag var det dags för vår grupp att besöka Manne Ryttman på Aspö gård. Manne berättade bland annat hur man räknar ut en eks ålder och vi fick prova på hur vi på ett enkelt sätt kan utöva undervisning i flertalet av skolans ämnen ute. Bland annat fick vi tillverka en egen kolkrita och sätta ihop en egen variant av "en ska bort" (fem myror är fler än fyra elefanter) med naturens tillgångar.

Dessutom fick vi besök av Ewa (Ewa på Nya Äventyr) från Sveriges radio, läs om det här.
Vill du lyssna på sändningen, så kan du gå in på "Lyssna igen", 28 april 10.30-11.30. (Begränsad tillgång, 30 dagar)

Balthazar

Jag har tillsammans med tre andra lärarstudenter besökt Science Centret Balthazar i Skövde. Centret ger barn/elever nya upplevelser och tankar kring matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen/eleverna får själva prova på olika experiment när de är på Balthazar. Vi träffade även English house "John" , han testade två olika lekar med oss studenter. John visade på olika sätt hur ämnet engelska kunde bli roligt och intressant, han utgick ifrån eleverna och deras intressen. Flera bra ideer att använda sig av som lärare anser jag. På Balthazar får eleverna verkligen testa sig fram och det blir säkert en dag fylld med upplevelser, någonting annorlunda än skolan. Konstigt att det inte är fler skolor/förskolor från andra kommuner som besöker Baltazhar och att English House "John" har skolor att besöka i hela sverige?! Med tanke på alla hans ideer samt att det skulle ge eleverna mycket inom ämnet engelska.

Tekniken i skolan och på förskolan

Teknik
"Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (s.22, Ginner och Mattsson)".

Skolan
På den skola där jag gör mina fältstudier finns NTA-lådor (Natur och Teknik för Alla) dessa lådor underhålls av Gun-Inger (samordnare för NTA och FLIS i kommunen). Lådorna cirkulerar runt i kommunen och i klasserna, varje låda är på skolan i en termin. Olika lådor passar för olika årskurser, den som innehåller mest teknik är: "Rörelse och konstruktion", den cirkulerar i årskurs fyra eller i årskurs fem och finns för närvarande inte på skolan. Lådorna innehåller en laborationssats för helklass och har handledning för både elever och lärare. De lärare som undervisar i NTA går igenom en temautbildning och har kontinuerlig kompetensutveckling i varje tema. Lådorna med program är utvecklade i sammarbete med Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien i nära samarbete med kommuner och friskolor.

Gun-Inger står för mycket av den teknik som jag har funnit på skolan, hon kommer till klassen och har med hjälp av klassföreståndaren en lektion bestående av bland annat: Snilleblixtarna som består av sex moment (Pilla, Sätta ihop, Upptäcka, Klura, Bygga och Visa). Under momentet Pilla får eleverna ta isär någon teknisk gammal pryl, exempelvis en telefon, de får se hur saken de pillat sönder ser ut inuti. Snilleblixtarna vill det barnen tänker ska tas på allvar av de vuxna och stimuleras.

Övrig teknik som barnen på skolan har fått arbeta med Gun-Inger med är: Robotverkstad (i grupp sätta ihop och programmera en LEGOrobot), Uppdrag 03 (i grupp planera och tillverka något bestämt, exempelvis var det förra året att tillverka en möbel som hade något med Astrid Lindgrens sagor att göra), Guldlock och Draken (Utifrån en sagan bygga något i papper som skyddar prinsessan mot draken), Pop up-kort (tillverka ett kort med in- och utbuktningar), Vikingaskepp (tillverka ett vikingaskepp i ett bestämt material som skall kunna flyta, vilket också testas), Tornslaget (handlar om ett torns konstruktion, hur man kan bygga stabilt, material är spetsiga tandpetare och blötlagda ärtor), Rörliga djurmodeller (konstruerar med en skokartong som bas för att eleverna skall få förtrogenhet med mekaniska rörelser samt att planera en sådan konstruktion) samt Raketen (lufttryck). Materialet med Pop up-kort och rörliga djurmodeller kommer från ett material som heter Teknik tillsammans. Mycket av det Gun-Inger genomför med klasserna är efter elevernas egna idéer men inom vissa ramar beroende på vilken aktivitet det är de arbetar med, till vissa av aktiviterna handlar det om att eleverna kan välja rätt material. Gun-Inger menar att det är viktigt att eleverna får chans att prova och att misslyckas för att komma in på rätt spår samt att eleverna får syn på den grundläggande tekniken som exempelvis att ett veckat eller rullat A4-papper blir starkare än om vi inte hade gjort något med det. "Tekniken arbetar med att lösa praktiska problem och där huvudfrågan är hur få det att fungera? (s.26, Ginner och Mattsson)" Med hjälp av Gun-Ingers intressanta aktiviteter får eleverna arbeta med att lösa praktiska problem och det är väl precis så det ska vara på tekniklektionerna? Teknik kan vara väldigt roligt, vilket jag fick erfare när jag fick möjligheten att själv programmera en av LEGO-robotarna på dator och sedan testa att köra den.

Förskolan
På förskolan handlar mycket av tekniken om att konstruera, de har lego, byggklossar i trä, byggklossar i skumgummimaterial, runda plastdelar, magnetiska delar med mera. I bygg- och målarrummet fann jag en ritning av ett rymdskepp och ett rymdskepp byggt av trä (spillbitar från en möbelfabrik skänkta till förskolan) som en pojke (sex år) har byggt. Pojken berättade att rymdskeppet inte exakt blev som på ritningen.

Gun-Inger berättade att förskolan där jag gör mina fältstudier har varit med och utarbetat en "Vattenlåda", olika experiment med vatten ingår i den.

Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Studentlitteratur.

Jennys och Lisas utvärdering med hjälp av Concept Carton i skolan

Utvärderingen genomfördes två veckor efter vårat lärandetillfälle, till utvärderingen valdes sex elever ut från den klass där vi utfört vårt lärandetillfälle. Vi frågade: "Hur tror du att båtar flyter?" och visade vår Concept Cartoon. De sex eleverna (valdes ut genom lottdragning, eleverna är vana vid det) fick svara på frågan och en i taget samtala om ämnet. Här nedan redovisar vi elevernas svar:

Pojke: För att vattnet är tungt. Båten har en speciell form under vattnet. Pojken säger att han inte vet varför han tänker att det kan vara så. Han tillägger att båten inte får vara för spetsig för då välter den och den får inte vara för platt, vidare berättar han att båten blir lättare i vattnet än vad den blir på land.

Pojke: Båten flyter på grund av formen (V-formad) under vatten och för att vattnet är tungt.

Flicka: Flickan fnissar lite när hon läser svaren på Concept Cartoonen och säger att hon förut trodde att det var på grund av motorn som båten flyter, men att hon inte tror det längre. Hon säger att det är på grund av formen; därför att när vi gjorde leran skulle leran ha en speciell form och inga sprickor och på grund av vattnet; Lisa sa att om vattnet är tyngre än båten kan det ta upp båten så att den flyter. Om båten sjunker kan den ha fått en läcka eller är för tung. Flickan ger ett exempel; om den har för mycket last eller om vattnet läcker in blir den tyngre och tyngre, förutom att sjunka så kan båten även lägga sig på sidan.

Pojke: Formen; eftersom jag gjorde en båtform när jag testade med leran och då fungerade det, båten flöt. Motor behöver båten för att komma framåt. Frigolit kan hjälpa båtar att flyta men de måste inte ha det. Kanterna är viktiga. Har man låga kanter kan vattnet komma in. När vattnet kommer in blir det för mycket tyngd på båten. Pojken provade att göra en helt "platt" båt (som en pannkaka), men den flöt inte. Vattnet bär båten lite. Om båten skulle vara gjord i trä och en sten skulle skada båten (båten är ömtålig när den är gjord i trä) skulle båten gå sönder och sjunka. Pojken berättar att trä är bra att bygga båtar med eftersom det är ett lätt material.

Flicka: Formen gör så att båten flyter; skrovet är tungt, vattnet är nästan lika tungt. Jag formade modelleran som en båt och testade att lasta med leksaksmynt.

Flicka: Vattnet är tungt och trycker upp båten. Det är luft inuti båten. Skulle båten vara fylld med trä skulle båten sjunka och bli för tung. Kanske kan det bero på vilket material båten är byggd av, materialet måste vara hårt och tätt. Är det hål i botten av båten kommer vattnet in och den blir tyngre. Båtar kan inte vara gjorda av tyg, då skulle man inte kunna gå på den. Flickan berättar också att det inte får vara för mycket last på båten eller fellastad, för då sjunker den. Kanterna på båten måste vara höga.

Intressant att den ena flickan reflekterade över sitt "felaktiga" svar vid föregående samtal och hur deras svar har ändrats från båda gångerna.

(Inlaggt av Anna och Maria. Bättre sent än aldrig...)

Genomförande av experiment i åk 3

Vi har genomfört ett experiment på en skola i västra Götalands län, i en klass med blandade elever i årskurs 2 och 3, i grupper om åtta respektive nio elever med både pojkar och flickor i varje grupp.

Vi samlade barnen i en ring på golvet framme vid tavlan för att presentera oss för varandra då eleverna inte träffat en av oss tidigare. Genom att ha eleverna i en ring på golvet anser vi att man på ett bättre sätt kan få ögonkontakt med alla elever, man knyter ihop gruppen och interaktionen blir mer personlig samt alla elever kommer till tals. En annan aspekt är att man lättare kan ”fånga” dem då man har eleverna nära sig. Som vi beskrivit i vår planering skulle vi tillsammans med eleverna ställa en hypotes om vad som skulle hända när modelleraklumpen släpptes i vattnet. Förslag som kom upp var att den ”blir större”, ”sjunker”, ”först flyter sedan sjunker”, ”flyter”, ”sjunker först och flyter sedan”. Vi provade och modelleran sjönk. Vidare fick eleverna komma med förslag om hur man kunde göra för att få modelleran att flyta. Förslag som kom upp då var att ”göra den till en båt”, ”göra den mindre”, ”inte ha så mycket vatten”, ”göra den till ett glas”. Varför lerklumpen sjönk teorianknöts genom att visa denna figuren

Här förtydligade vi begreppen tyngdkraft och lyftkraft och volym. För att visa på att klumpen tränger undan vatten demonstrerade vi för hela gruppen begreppet volym genom att stoppa ner en stor lerklump i ett fyllt glas med vatten som stod i en vidare burk. När klumpen släpptes i såg eleverna tydligt att vattennivån steg och vattnet rann över kanten men att det fortfarande var vatten ända upp till kanten. Vi konstaterade tillsammans med eleverna att det hade runnit ut lika mycket vatten som motsvarade klumpens volym. Här lyfte eleverna egna erfarenheter från när de upplevt det fenomenet, exempelvis ”En gång när jag stoppade ner min hand i ett glas såg jag vattnet steg och rann över” en annan elev förtydligade ”när man stoppar ner handen höjs vattnet för vattnet får inte rum där nere”. Innan eleverna började experimentera läste vi igenom experimetrapporten som de skulle fylla i och förtydligade arbetsgången och begrepp som skulle kunna vara svåra.

I den första gruppen gjorde vi gruppindelningen och i den andra gruppen grupperade eleverna sig naturligt och vi avstod då från att styra det.

Eleverna började tänka igenom och skriva hur de tänkt gå tillväga för att få lerklumpen att flyta. Några exempel på detta är: ”Kanske om man bygger en båt av leran”, ”Göra ett hål i den”, ”Platta till den ordentligt”, ”jag tror att den flyter om man gör den som ett glas”. Därefter experimenterade eleverna med modelleraklumpen utifrån sin hypotes. Sjönk den så provade de något annat. Eleverna tog också hjälp av varandra för att få nya idéer, vilket vi uppmuntrade. De elever som snabbt fick fram en form som flöt fick börja lasta den med knapar för att se hur många de kunde lasta innan tyngdkraften blev för stor och ”lerbåten” sjönk. Under tiden eleverna experimenterade gick vi runt och hjälpte eleverna se teorin i det som hände. Alltså om deras konstruktion sjönk så var tyngdkraften för stor och om den flöt så var tyngdkraften och lyftkraften lika, den trängde undan lika mycket vatten som den vägde och därför flöt den. När vi såg att elever fått ihop en konstruktion som flöt samlades vi alla framme vid tavlan igen och eleverna fick redogöra för varandra hur de gått till väga och hur det gick. Teorin lyftes återigen in och vi relaterade det till elevernas resultat. Allt avslutades med att vi läste en kort historia om Arkimedes för att ge eleverna ett historiskt perspektiv samt för att nämna Arkimedes. Någon elev berättade att han sett Arkimedes i en bok om gamla vetenskapsmän.

Måluppfyllelse

Den avslutande samlingen använde vi som en utvärderingsform. Då eleverna berättade om hur de hade gjort visade de att förstått att lerklumpens form var tvungen att ändras, det vill säga att volym var tvungen att öka så leran trängde undan mer vatten. De använde dock inte begreppen tyngdkraft, lyftkraft och volym då de berättade vilket gör det svårt för oss att bedöma om de egentligen fått förståelse för just de begreppen. I och med att vi både innan, under och efter experimentet lyfte in och relaterade teorin anser vi att vi möjliggjort för växelspelet mellan teori och praktik vilket vi hade som mål. Alla eleverna klarade av att med mer eller mindre handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Den avslutande sagan om Arkimedes, samt övrigt lektionsinnehåll, anser vi bidrog till en kännedom om Arkimedes princip. Vår concept cartoon utvärdering kommer hjälpa oss att se om och på vilken nivå eleverna har fått kunskap kring ämnet. Vi väntar med spänning…

Reflektioner

Vi upplever att eleverna i båda grupperna visade på intresse och nyfikenhet för lektionsinnehållet då de ofta lyfte egna erfarenheter och tankar och försökte koppla ihop det med lektionens innehåll. Det visar också på att de har fått en förståelse i och med att de kan ta den teorin de fått med sig idag och stoppar in i egna tidigare erfarenheter. En pojke sa: ”Om man skulle bada och det skulle vara många stora båtar där så skulle vatten ytan höjas och det skulle bli djupare vatten.”
Vi upplevde att eleverna var vana att experimentera, de började snabbt arbeta och förstod vad de skulle göra.

Det tog längre tid för eleverna att komma fram till en flytande form än vad det gjorde för förskolebarnen. Vi funderar på vad det kan bero på och har några olika teorier. Det skulle kunna vara så att eleverna söker ett rätt svar och förväntar sig att det ska vara komplicerat. Kanske kan det bero på att den inledande teorin upplevdes som komplicerad och att lösningen också måste vara komplicerad. Vi frågar oss som utgången skulle ha varit en annan om teoridelen varit placerad efter experimentet. En annan koppling vi gjort mellan förskolan och skolan var att eleverna inte tog hjälp av varandra i lika stor utsträckning som barnen på förskolan och att det i så fall kan vara en bidragande orsak. Eleverna var ju också mer utplacerade än vad barnen var. Vi tycker ändå att det var bra att eleverna var sin skål med vatten, till skillnad från förskolebarnen, då de annars lätt kunnat skvätta vatten i varandras ”lerbåtar” och fått dem att sjunka.

Experimentrapporten var både positiv och negativ. Många av eleverna upplevde det som ett jobbigt moment och visste inte vad de skulle skriva och hur de skulle formulera sig. Det tog mycket tid. Å andra sidan tycker vi att det är viktigt att de tränar på att skriva experiment rapporter då det kommer krävas av dem längre upp i årskurserna. Det är också viktigt att träna på att reflektera kring det man gör vilket blir tydligt då de fyller i en experimentrapport. Den slutsats vi drar av detta är att man måste ha ett tydligt syfte med att använda en experimentrapport och om man tycker att det är viktigt ge eleverna mycket tid att fylla i den samt vara närvarande och ställa frågor som gör att eleverna får syn på sitt lärande.

Eleverna var uppdelade i halvklass vilket var bra. Hade grupperna varit större skulle möjligheten för oss att gå runt och samtala med dem och ställa utmanade frågor varit mindre. I och med att elevernas arbetsintensitet var hög tror vi att de upplevde det som kul, spännande och intressant vilket talar för experimenterande i skolan, något vi tar med oss.

(Inlaggt av Anna och Maria. Bättre sent än aldrig...)

Genomförande av experiment i förskolan

Det var en förskola i västra Götalands län och barnen var i åldrarna 4 till 5 år gammal. Barnen var indelade i grupper om två och vi hade 4 barn i varje grupp. Barnen var blandade pojkar och flickor i de båda grupperna. Vi startade med att pressentera oss och barnen berättade i sin tur sina namn. Utifrån intervjuerna med barnen så märkte vi att barnen inte hade grepp om vad flyta betydde. Därför startade vi med att förtydliga detta. Vi visade barnen med hjälp av en pappersboll och en skål med vatten hur ett föremål flyter. Vi bestämde tillsammans att ett föremål som flyter ligger stilla på ytan och inte sjunker till botten. Där efter för att fånga barnens intresse började vi med att läsa en saga om en skalbaggefamilj, sagan slutade med en uppgift som vi tillsammans skulle lösa. Lerklumpen skulle på något sätt flyta så att den kunde hjälpa skalbaggen över till andra sidan ån. Vi upplevde i båda grupperna att barnen var uppmärksamma och kom med idéer om hur leran skulle formas på bästa sätt. Barnens idéer var ” man kan forma den till en båt” sa ett barn. Några barn sa att man måste göra lerklumpen platt för att få den att flyta. Någon hade en ide om att man kunde bygga en bro av leran. Även att man kunde lägga leran på varandra för att få den att flyta. Barnens idéer testades och ganska snart hade barnen kommit fram till en bärande form för leran. Vi förtydligade då för barnen vad de hade gjort för att få leran att flyta. De hade plattat ut leran och gjort den större och därav så kunde leran flyta på vattnet eftersom den trängde undan mer vatten. Därefter fick barnen rita och måla hur vi tillsammans hade gjort och hur vi hade gått tillväga. När barnen hade målat klart fick de berätta för varandra i gruppen hur de hade tänkt och vad de hade målat.

Mål

Vi ville att verksamheten skulle möjliggöra en begynnande förståelse för att ett föremåls form har betydelse för flytförmågan. Mer specificerat att lerklumpens volym var tvungen att öka för att kunna flyta. Vi menar att vi har möjliggjort detta för barnen och att de visat förståelse genom att själva dra slutsatser och komma med egna idéer till konstruktioner som faktiskt flöt.


Reflektion

Antalet barn i grupperna var lagom dels för att vi då kunde ge alla uppmärksamhet och samtala med barnen kring ämnet. Barnen kom med tankar kring hur vi tillsammans skulle göra för att få lerklumpen att flyta. Vi tycker att det var roligt att se att gruppen kom fram till hur de skulle göra för att få leran att flyta. När ett av barnen hade fått sin lera att flyta var de andra snabba att observera det och pröva en liknande form. De övergav alltså relativt snabbt sin ursprungliga tanke om hur de skulle göra, exempelvis att bygga en bro. Vi upplever att ett tillfälle med experiment var alldeles för lite för att barnen skulle kunna ta till sig begreppen. Visst fick de erfara hur det kan vara att experimentera för att lära sig saker, men vi menar att det behövs fler tillfällen som behandlar olika aspekter av ämnet för att ett större lärande skulle kunna möjliggöras, exempelvis kring flyta-sjunka och densitet. Vi anser också att man bör hålla på under en längre tidsperiod för att ge de nya kunskaperna lite tid att sjunka in.
Barnen målade teckningar som avslutning, det var intressant att jämföra de olika grupperna åt då vi kunde se likheter i vissa teckningar. Vi funderar kring om den färdiga teckningen säger så mycket om vad barnen lärt sig. Vi ser istället målarstunden som ett tillfälle för reflektion. Under tiden när barnen målar ger det oss och barnen möjlighet att samtala och diskutera om vad det är vi har gjort tillsammans.
Vi använde oss av en glasskål när experimentet utfördes, alla barnen såg då bra och det blev tydligt om föremålet flöt eller inte. Barnen kunde då lära av varandra.
Någonting som vi blev förvånade över vara att barnen inte tänkte kring sagan när de sedan skulle forma lerklumpen. En tanke som vi hade innan var att barnen skulle relatera mer till sagan men så blev det alltså inte. I en av grupperna tog vi upp sagan igen på slutet för att koppla tillbaka till den och då var det några som tog med sagans karaktärer i sina teckningar men de lämnade skalbaggen helt ute. Vi vet inte varför det blev så men kanske skulle sagan ha varit utformad på ett annat sätt; Kanske skulle varje barn ha fått en skalbagge som de skulle få att flyta för att konkretisera. Våra avslutande tankar med det genomförda är att med hjälp av experiment fångar man barnen på ett bra sätt och de blir intresserade. Vi upplever att det barnen lär med händerna det kommer de ihåg. Förutsättningarna för att experimentera i små grupper på förskolan är bra då vår erfarenhet är att barnen ofta är uppdelade i mindre grupper någon gång under dagen.

Utvärdering med concept cartoon

Lite kommentarer kring utvärderingen som genomfördes med vår concept cartoon på förskolan. Utvärderingen utfördes i mindre grupper, två eller tre barn i varje grupp för jag ville att det skulle kunna diskutera med varandra. Det fanns ingen direkt tanke varför det blev just de grupperna utan jag anslöt till barnens ”egna” grupper. Först visades vår cartoon upp och frågan ”Hur tror du båtar flyter?” ställdes. Ett av barnen förstod mycket väl att personerna vid strandkanten undrade det i och med att båten såg så gammal ut…en rolig kommentar tycker jag. Barnen i den första gruppen bestod av tre pojkar och de associerade till modellerna som de hade fått forma under experimentet för en dryg vecka innan utvärderingen. De förklarade och visade med händerna hur de hade format den för att få den att flyta. De sa att de var tvungna att platta ut leran för att den inte skulle bli för tung samt göra höga kanter för att inte vatten skulle läcka in. De berättade även andra saker som kunde flyta, som bollar, löv och papper (innan de blir blöt). När de fick frågan varför bollar flöt svarade en av pojkarna att det var för att den var full med luft. Efter en liten diskussion blev barnen nyfikna på vad det stod i pratbubblorna och det lästes upp det för dem. Alla var överens om att flytförmågan hade med formen att göra. I och med att många av barnen innan svarat att flytförmågan berodde på att båtar har åror, motor eller segel känns det mycket bra att de inte svarade det. Jag försökte även synliggöra detta en extra gång och tydliggjorde att vi inte behövde några åror eller motorer för att modelleran att flyta. Jag förklarade även att motor och åror används för att styra och förflytta båten och att en båt fortfarande flyter även om motorn är avstängd.

Sedan genomförde jag samma sak som ovan fast med två flickor. Den ena flickan var lite mer talför och berättade och visade direkt med händerna hur en båt måste se ut för att den ska flyta, hon påpekade även att det inte får komma in vatten för då sjunker den. Hon sa att vattnet lyfter båtar på något sätt. Den andra flickan sa inte så mycket men visade också med händerna hur en flytande båt kan se ut. Sedan lästa jag även för dessa upp vad de olika personerna i vår cartoon trodde båtars flytförmåga berodde på. De båda flickorna sa nej i kör gällande den personen som trodde det var för att båtar har motor, åror eller segel, de svarade ja på den som trodde det handlade om att vattnet är tungt och trycker upp båten, nej på den som trodde att det berodde på att båtar är gjorda av trä eller plast och ja på den som trodde att det hade med formen att göra. Diskussionen avslutades med att jag även här förklarade för barnen att båtars flytförmåga inte beror på att de har åror, segel eller motor eller för att det är gjorda av plast eller trä och relaterade till de båtar som gjorts av modelleran under experimentet. Jag förklarade även att man kan säga att vattnet trycker/lyfter upp båten om den är formad på ett visst sätt (en båt måste tränga undan lika mycket vatten som den väger om den ska flyta). Den ena av flickorna tänkte att båtar som ligger i hamn flyter för att de är fastbundna och jag försökte förklara för henne att det inte var därför de flöt men jag vet inte om hon ”köpte” det. Denna flicka hade inget svar angående hur det går till när båtar flyter första gången jag frågade så några tankar har kanske väckts i alla fall…

Känslan är att de flesta barnen ändå har fått en annan bild än de hade tidigare angående hur det går till när båtar flyter och det har både varit roligt och lärorikt att arbeta på detta sätt.

Teknik i skolan och förskolan

Efter att snart ha studerat till lärare i tre år har jag insett att det går att se det man vill se bara man tittar med ”rätt” ögon. Det jag en gång ”bara” såg lek i kan jag nu härleda till de flesta ämnen. Ahlrik (090130) menar att människor och djur alltid har använt sig av teknik, teknik handlar om att man skapar och använder ett föremål för att tillfredsställa ett behov. När jag hör ordet eller ämnet teknik går mina första tankar mot elektriska apparater som tv, dator eller till olika motordrivna fordon. Ginner och Mattson (1996) menar att vår omvärld är fylld med teknik som vi knappt reflekterar över, teknik kan nästan vara allt. Barn använder sig av teknik när de tillexempel bygger en koja, när de pysslar eller när de ska lösa ett problem. Ahlrik (090210) menar att det är viktigt att sätta in begreppet teknik i relevanta sammanhang. Skolan/förskolan är full av teknik, gångjärnen i dörrarna, pennvässaren, toaletten och cyklarna är bara några exempel. Teknik kan man även arbeta med under bild- och idrottslektionrna, det viktiga är att läraren tydliggör för barnen/eleverna att det är teknik som arbetas med. Ginner och Mattson (1996) anser att det är nödvändigt att höja den tekniska bildningen hos alla elever, alla ska ha en god allmänbildning och kunna diskutera samhällsfrågor.

Jag har nu varit ute på mina fältstudieplatser och studerat hur de arbetar med teknik samt vad de har för material. På både förskolan och skolan finns det en digital fotoram i entrén som rullar upp ett bildspel över vad de arbetat/arbetar med just nu. På förskolan höll de denna period på med att konstruera ett slott av bland annat mjölkkartonger och toarullar. En av förskoleläraren berättade för mig att det hade varit ute och studerat hur förskolans väggar var byggda då den är gjord av tegel och mjölkartongerna kan liknas med tegelstenar. Det fanns även en dator som både pedagoger och barn kan använda och de lägger stor vikt vid pedagogisk dokumentation. På skolan håller de på med ett tema om rymden i och med astronomiårat och i temat fanns ämnet teknik involverat, de både byggde och konstruerade samt pratade om rymdfarkoster. Både förskolan och skolan har gångavstånd till Science centret Balthazar och går dit flera gånger per år. De har även några gånger lånat med sig olika temalådor till skolan för att utföra olika experiment.

På förskolan finns det ett målarrum där barnen kan skapa konstverk utifrån olika tekniker med hjälp av papper, pennor, saxar, målarfärg samt olika paljetter, knappar, pärlor med mera. Sedan finns det också en lekhall där barnen bland annat kan bygga och konstruera med klossar, lego och kapplastavar. De som jag härleder till teknik på skolan är datorer, projektorer och overhead-apparater. Sedan har jag även lagt märke till att de på bilden skapar verk med olika tekniker, de har bland annat gjort tavlor med mosaikteknik. På idrotten har de till exempel spelat handboll och de blev då instruerade hur de skulle kasta på ett tekniskt ”bra” sätt.

Referenser:

Ahlrik, A-S. (090130). Ämnet teknik, innehåll och tilämpningar. Föreläsning på Högskolan i Skövde

Ahlrik, A-S. (090210). Teknikämnet och barns tidiga åldrar. Föreläsning på Högskolan i Skövde

Ginner, T & och Mattson, G. (red.) (1996). Teknik iskolan. Lund: Studentlittartur