(Inlaggt av Anna och Maria. Bättre sent än aldrig...)
Genomförande av experiment i åk 3
Vi har genomfört ett experiment på en skola i västra Götalands län, i en klass med blandade elever i årskurs 2 och 3, i grupper om åtta respektive nio elever med både pojkar och flickor i varje grupp.
Vi samlade barnen i en ring på golvet framme vid tavlan för att presentera oss för varandra då eleverna inte träffat en av oss tidigare. Genom att ha eleverna i en ring på golvet anser vi att man på ett bättre sätt kan få ögonkontakt med alla elever, man knyter ihop gruppen och interaktionen blir mer personlig samt alla elever kommer till tals. En annan aspekt är att man lättare kan ”fånga” dem då man har eleverna nära sig. Som vi beskrivit i vår planering skulle vi tillsammans med eleverna ställa en hypotes om vad som skulle hända när modelleraklumpen släpptes i vattnet. Förslag som kom upp var att den ”blir större”, ”sjunker”, ”först flyter sedan sjunker”, ”flyter”, ”sjunker först och flyter sedan”. Vi provade och modelleran sjönk. Vidare fick eleverna komma med förslag om hur man kunde göra för att få modelleran att flyta. Förslag som kom upp då var att ”göra den till en båt”, ”göra den mindre”, ”inte ha så mycket vatten”, ”göra den till ett glas”. Varför lerklumpen sjönk teorianknöts genom att visa denna figuren
Här förtydligade vi begreppen tyngdkraft och lyftkraft och volym. För att visa på att klumpen tränger undan vatten demonstrerade vi för hela gruppen begreppet volym genom att stoppa ner en stor lerklump i ett fyllt glas med vatten som stod i en vidare burk. När klumpen släpptes i såg eleverna tydligt att vattennivån steg och vattnet rann över kanten men att det fortfarande var vatten ända upp till kanten. Vi konstaterade tillsammans med eleverna att det hade runnit ut lika mycket vatten som motsvarade klumpens volym. Här lyfte eleverna egna erfarenheter från när de upplevt det fenomenet, exempelvis ”En gång när jag stoppade ner min hand i ett glas såg jag vattnet steg och rann över” en annan elev förtydligade ”när man stoppar ner handen höjs vattnet för vattnet får inte rum där nere”. Innan eleverna började experimentera läste vi igenom experimetrapporten som de skulle fylla i och förtydligade arbetsgången och begrepp som skulle kunna vara svåra.
I den första gruppen gjorde vi gruppindelningen och i den andra gruppen grupperade eleverna sig naturligt och vi avstod då från att styra det.
Eleverna började tänka igenom och skriva hur de tänkt gå tillväga för att få lerklumpen att flyta. Några exempel på detta är: ”Kanske om man bygger en båt av leran”, ”Göra ett hål i den”, ”Platta till den ordentligt”, ”jag tror att den flyter om man gör den som ett glas”. Därefter experimenterade eleverna med modelleraklumpen utifrån sin hypotes. Sjönk den så provade de något annat. Eleverna tog också hjälp av varandra för att få nya idéer, vilket vi uppmuntrade. De elever som snabbt fick fram en form som flöt fick börja lasta den med knapar för att se hur många de kunde lasta innan tyngdkraften blev för stor och ”lerbåten” sjönk. Under tiden eleverna experimenterade gick vi runt och hjälpte eleverna se teorin i det som hände. Alltså om deras konstruktion sjönk så var tyngdkraften för stor och om den flöt så var tyngdkraften och lyftkraften lika, den trängde undan lika mycket vatten som den vägde och därför flöt den. När vi såg att elever fått ihop en konstruktion som flöt samlades vi alla framme vid tavlan igen och eleverna fick redogöra för varandra hur de gått till väga och hur det gick. Teorin lyftes återigen in och vi relaterade det till elevernas resultat. Allt avslutades med att vi läste en kort historia om Arkimedes för att ge eleverna ett historiskt perspektiv samt för att nämna Arkimedes. Någon elev berättade att han sett Arkimedes i en bok om gamla vetenskapsmän.
Måluppfyllelse
Den avslutande samlingen använde vi som en utvärderingsform. Då eleverna berättade om hur de hade gjort visade de att förstått att lerklumpens form var tvungen att ändras, det vill säga att volym var tvungen att öka så leran trängde undan mer vatten. De använde dock inte begreppen tyngdkraft, lyftkraft och volym då de berättade vilket gör det svårt för oss att bedöma om de egentligen fått förståelse för just de begreppen. I och med att vi både innan, under och efter experimentet lyfte in och relaterade teorin anser vi att vi möjliggjort för växelspelet mellan teori och praktik vilket vi hade som mål. Alla eleverna klarade av att med mer eller mindre handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Den avslutande sagan om Arkimedes, samt övrigt lektionsinnehåll, anser vi bidrog till en kännedom om Arkimedes princip. Vår concept cartoon utvärdering kommer hjälpa oss att se om och på vilken nivå eleverna har fått kunskap kring ämnet. Vi väntar med spänning…
Reflektioner
Vi upplever att eleverna i båda grupperna visade på intresse och nyfikenhet för lektionsinnehållet då de ofta lyfte egna erfarenheter och tankar och försökte koppla ihop det med lektionens innehåll. Det visar också på att de har fått en förståelse i och med att de kan ta den teorin de fått med sig idag och stoppar in i egna tidigare erfarenheter. En pojke sa: ”Om man skulle bada och det skulle vara många stora båtar där så skulle vatten ytan höjas och det skulle bli djupare vatten.”
Vi upplevde att eleverna var vana att experimentera, de började snabbt arbeta och förstod vad de skulle göra.
Det tog längre tid för eleverna att komma fram till en flytande form än vad det gjorde för förskolebarnen. Vi funderar på vad det kan bero på och har några olika teorier. Det skulle kunna vara så att eleverna söker ett rätt svar och förväntar sig att det ska vara komplicerat. Kanske kan det bero på att den inledande teorin upplevdes som komplicerad och att lösningen också måste vara komplicerad. Vi frågar oss som utgången skulle ha varit en annan om teoridelen varit placerad efter experimentet. En annan koppling vi gjort mellan förskolan och skolan var att eleverna inte tog hjälp av varandra i lika stor utsträckning som barnen på förskolan och att det i så fall kan vara en bidragande orsak. Eleverna var ju också mer utplacerade än vad barnen var. Vi tycker ändå att det var bra att eleverna var sin skål med vatten, till skillnad från förskolebarnen, då de annars lätt kunnat skvätta vatten i varandras ”lerbåtar” och fått dem att sjunka.
Experimentrapporten var både positiv och negativ. Många av eleverna upplevde det som ett jobbigt moment och visste inte vad de skulle skriva och hur de skulle formulera sig. Det tog mycket tid. Å andra sidan tycker vi att det är viktigt att de tränar på att skriva experiment rapporter då det kommer krävas av dem längre upp i årskurserna. Det är också viktigt att träna på att reflektera kring det man gör vilket blir tydligt då de fyller i en experimentrapport. Den slutsats vi drar av detta är att man måste ha ett tydligt syfte med att använda en experimentrapport och om man tycker att det är viktigt ge eleverna mycket tid att fylla i den samt vara närvarande och ställa frågor som gör att eleverna får syn på sitt lärande.
Eleverna var uppdelade i halvklass vilket var bra. Hade grupperna varit större skulle möjligheten för oss att gå runt och samtala med dem och ställa utmanade frågor varit mindre. I och med att elevernas arbetsintensitet var hög tror vi att de upplevde det som kul, spännande och intressant vilket talar för experimenterande i skolan, något vi tar med oss.
Vi har genomfört ett experiment på en skola i västra Götalands län, i en klass med blandade elever i årskurs 2 och 3, i grupper om åtta respektive nio elever med både pojkar och flickor i varje grupp.
Vi samlade barnen i en ring på golvet framme vid tavlan för att presentera oss för varandra då eleverna inte träffat en av oss tidigare. Genom att ha eleverna i en ring på golvet anser vi att man på ett bättre sätt kan få ögonkontakt med alla elever, man knyter ihop gruppen och interaktionen blir mer personlig samt alla elever kommer till tals. En annan aspekt är att man lättare kan ”fånga” dem då man har eleverna nära sig. Som vi beskrivit i vår planering skulle vi tillsammans med eleverna ställa en hypotes om vad som skulle hända när modelleraklumpen släpptes i vattnet. Förslag som kom upp var att den ”blir större”, ”sjunker”, ”först flyter sedan sjunker”, ”flyter”, ”sjunker först och flyter sedan”. Vi provade och modelleran sjönk. Vidare fick eleverna komma med förslag om hur man kunde göra för att få modelleran att flyta. Förslag som kom upp då var att ”göra den till en båt”, ”göra den mindre”, ”inte ha så mycket vatten”, ”göra den till ett glas”. Varför lerklumpen sjönk teorianknöts genom att visa denna figuren
Här förtydligade vi begreppen tyngdkraft och lyftkraft och volym. För att visa på att klumpen tränger undan vatten demonstrerade vi för hela gruppen begreppet volym genom att stoppa ner en stor lerklump i ett fyllt glas med vatten som stod i en vidare burk. När klumpen släpptes i såg eleverna tydligt att vattennivån steg och vattnet rann över kanten men att det fortfarande var vatten ända upp till kanten. Vi konstaterade tillsammans med eleverna att det hade runnit ut lika mycket vatten som motsvarade klumpens volym. Här lyfte eleverna egna erfarenheter från när de upplevt det fenomenet, exempelvis ”En gång när jag stoppade ner min hand i ett glas såg jag vattnet steg och rann över” en annan elev förtydligade ”när man stoppar ner handen höjs vattnet för vattnet får inte rum där nere”. Innan eleverna började experimentera läste vi igenom experimetrapporten som de skulle fylla i och förtydligade arbetsgången och begrepp som skulle kunna vara svåra.
I den första gruppen gjorde vi gruppindelningen och i den andra gruppen grupperade eleverna sig naturligt och vi avstod då från att styra det.
Eleverna började tänka igenom och skriva hur de tänkt gå tillväga för att få lerklumpen att flyta. Några exempel på detta är: ”Kanske om man bygger en båt av leran”, ”Göra ett hål i den”, ”Platta till den ordentligt”, ”jag tror att den flyter om man gör den som ett glas”. Därefter experimenterade eleverna med modelleraklumpen utifrån sin hypotes. Sjönk den så provade de något annat. Eleverna tog också hjälp av varandra för att få nya idéer, vilket vi uppmuntrade. De elever som snabbt fick fram en form som flöt fick börja lasta den med knapar för att se hur många de kunde lasta innan tyngdkraften blev för stor och ”lerbåten” sjönk. Under tiden eleverna experimenterade gick vi runt och hjälpte eleverna se teorin i det som hände. Alltså om deras konstruktion sjönk så var tyngdkraften för stor och om den flöt så var tyngdkraften och lyftkraften lika, den trängde undan lika mycket vatten som den vägde och därför flöt den. När vi såg att elever fått ihop en konstruktion som flöt samlades vi alla framme vid tavlan igen och eleverna fick redogöra för varandra hur de gått till väga och hur det gick. Teorin lyftes återigen in och vi relaterade det till elevernas resultat. Allt avslutades med att vi läste en kort historia om Arkimedes för att ge eleverna ett historiskt perspektiv samt för att nämna Arkimedes. Någon elev berättade att han sett Arkimedes i en bok om gamla vetenskapsmän.
Måluppfyllelse
Den avslutande samlingen använde vi som en utvärderingsform. Då eleverna berättade om hur de hade gjort visade de att förstått att lerklumpens form var tvungen att ändras, det vill säga att volym var tvungen att öka så leran trängde undan mer vatten. De använde dock inte begreppen tyngdkraft, lyftkraft och volym då de berättade vilket gör det svårt för oss att bedöma om de egentligen fått förståelse för just de begreppen. I och med att vi både innan, under och efter experimentet lyfte in och relaterade teorin anser vi att vi möjliggjort för växelspelet mellan teori och praktik vilket vi hade som mål. Alla eleverna klarade av att med mer eller mindre handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Den avslutande sagan om Arkimedes, samt övrigt lektionsinnehåll, anser vi bidrog till en kännedom om Arkimedes princip. Vår concept cartoon utvärdering kommer hjälpa oss att se om och på vilken nivå eleverna har fått kunskap kring ämnet. Vi väntar med spänning…
Reflektioner
Vi upplever att eleverna i båda grupperna visade på intresse och nyfikenhet för lektionsinnehållet då de ofta lyfte egna erfarenheter och tankar och försökte koppla ihop det med lektionens innehåll. Det visar också på att de har fått en förståelse i och med att de kan ta den teorin de fått med sig idag och stoppar in i egna tidigare erfarenheter. En pojke sa: ”Om man skulle bada och det skulle vara många stora båtar där så skulle vatten ytan höjas och det skulle bli djupare vatten.”
Vi upplevde att eleverna var vana att experimentera, de började snabbt arbeta och förstod vad de skulle göra.
Det tog längre tid för eleverna att komma fram till en flytande form än vad det gjorde för förskolebarnen. Vi funderar på vad det kan bero på och har några olika teorier. Det skulle kunna vara så att eleverna söker ett rätt svar och förväntar sig att det ska vara komplicerat. Kanske kan det bero på att den inledande teorin upplevdes som komplicerad och att lösningen också måste vara komplicerad. Vi frågar oss som utgången skulle ha varit en annan om teoridelen varit placerad efter experimentet. En annan koppling vi gjort mellan förskolan och skolan var att eleverna inte tog hjälp av varandra i lika stor utsträckning som barnen på förskolan och att det i så fall kan vara en bidragande orsak. Eleverna var ju också mer utplacerade än vad barnen var. Vi tycker ändå att det var bra att eleverna var sin skål med vatten, till skillnad från förskolebarnen, då de annars lätt kunnat skvätta vatten i varandras ”lerbåtar” och fått dem att sjunka.
Experimentrapporten var både positiv och negativ. Många av eleverna upplevde det som ett jobbigt moment och visste inte vad de skulle skriva och hur de skulle formulera sig. Det tog mycket tid. Å andra sidan tycker vi att det är viktigt att de tränar på att skriva experiment rapporter då det kommer krävas av dem längre upp i årskurserna. Det är också viktigt att träna på att reflektera kring det man gör vilket blir tydligt då de fyller i en experimentrapport. Den slutsats vi drar av detta är att man måste ha ett tydligt syfte med att använda en experimentrapport och om man tycker att det är viktigt ge eleverna mycket tid att fylla i den samt vara närvarande och ställa frågor som gör att eleverna får syn på sitt lärande.
Eleverna var uppdelade i halvklass vilket var bra. Hade grupperna varit större skulle möjligheten för oss att gå runt och samtala med dem och ställa utmanade frågor varit mindre. I och med att elevernas arbetsintensitet var hög tror vi att de upplevde det som kul, spännande och intressant vilket talar för experimenterande i skolan, något vi tar med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar