Didaktik handlar i mångt och mycket om de val man gör inför ett undervisningsmoment (Sjöberg, 2000; Klaar, 090130). Klaar menar likt Sjöberg att ämnesdidaktiken handlar om den punkt där ämnesteorin och pedagogiken möts. Det handlar alltså om att göra val; Vad vill jag att eleverna ska lära sig, varför ska de lära sig det, vilken relevans har det och på vilket sätt ska det lärandet möjliggöras. Sjöberg menar också att ämneskunskaper är viktiga för att läraren ska kunna göra välgrundade ämnesdidaktiska val. Klaar understryker vikten av att vara medveten om vilka val man gör och även vad man väljer bort och varför. Klaar belyser också vikten av att göra sina val med utgångspunkt i elevernas förkunskaper för att de ska kunna skapa relationer mellan det de redan kan och den nya kunskapen. Detta för att ett effektivare och mer varaktigt lärande ska bli möjligt.
Vi har alla i gruppen känt ett behov av att utöka våra teoretiska kunskaper inom vårt valda ämnesområde för att kunna göra de välgrundade val som Sjöberg (2000) talar om. Dessa kunskaper har vi inhämtat dels genom litteratur och faktasidor på internet samt personer med stora kunskaper inom ämnet. Våra nyvunna kunskaper har vi sedan diskuterat fram och tillbaka i gruppen för att finna rätsida på krångliga begrepp och samband. Dessa diskussioner har även hjälpt oss att hitta olika förklaringssätt som vi tror att förskolebarnen respektive eleverna kommer att kunna ta till sig och förhoppningsvis förstå.
Skolperspektivet
Precis som för förskolebarnen har vi för eleverna valt att utgå ifrån en frågeställning där vi sökt svar på deras uppfattning om och förkunskaper kring hur båtar kan flyta. Med utgångspunkt i elevernas svar samt läroplans- och kursplansmål har vi sedan formulerat de mål vi vill att eleverna ska uppnå.
Teorin kring hur båtar, och andra föremål flyter innefattar en mängd olika principer, som tidigare redogjorts för i bloggen. Ur detta spann av teori har vi varit tvungna att utröna vad som är viktigast för just det experiment vi valt att genomföra med eleverna, vilka begrepp som är centrala och hur stor vikt som behöver läggas på olika moment för att eleverna ska nå en måluppfyllelse. Vi har valt ut tyngdkraft, lyftkraft och volym som viktiga begrepp men valt bort andra begrepp som exempelvis densitet och Newton (N), då vi menar att för många begrepp istället kan röra till det för eleverna. Andersson (2008) belyser vikten av progression i det naturvetenskapliga arbetet med eleverna och en sådan kan ligga i att tillföra ytterligare begrepp i sammanhanget och experimentera utifrån dessa. Vi menar att de begrepp vi valt att introducera eleverna för lägger en god grund för att de i framtiden förstå ytterligare begrepp.
Hur vi valt att lägga upp vår lektion har arbetats fram genom att diskutera ordningen på de olika lektionsmomenten för att se för- och nackdelar ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Det har varit många val att ta ställning till och för att nämna ett sådant exempel tar vi teoridelen som eleverna ska få ta del av. Vår ursprungliga tanke var att lägga teoridelen sist för att eleverna skulle ha sina erfarenheter från experimentet att hänga upp teorin på. Efter ytterligare diskussion kom vi fram till att teoridelen kanske borde ligga först, så att eleverna hade den med sig in i experimentet, men vi ansåg att begreppen förmodligen skulle bli för abstrakta när någon av oss endast berättade om dem. Då provade vi istället tanken att första delen av experimentet (när den runda lerklumpen släpps i vattnet) genomförs av någon av oss. Eleverna är istället med och ställer hypotes/-er och beskriver genomförandet, som vi sedan skriver upp på tavlan. Resultatet och slutsatsen, alltså varför det blev som det blev, att lerklumpen sjönk, hjälper vi eleverna att förklara och här kommer teorin in. Efter det presenteras problemet vi vill att eleverna ska försöka lösa; att forma lerklumpen så att den flyter och de sätter igång att experimentera. Varför vi till slut valde att göra så är för att eleverna då får med sig de viktiga begreppen in i sitt experimenterande och den naturvetenskapliga nivån på experimenterandet höjs, anser vi, samt att vi då på ett mer konkret sätt kan visa och förklara begreppen.
Här visar vi tydligt att vi gör medvetna, reflekterade val samtidigt som vi är medvetna om vad vi väljer bort och varför.
Något vi i gruppen är överens om är vikten av ämneskunskaper för att kunna (och våga) ta steget in i naturvetenskapen tillsammans med eleverna, för hur ska man kunna förklara, undervisa och vägleda eleverna i något som man själv inte kan. Sjöberg (2000), Garbett (2003) och Ahlrik (090129) med flera, konstaterar samma sak; Att vara påläst är en viktig bas för att kunna göra välgrundade (ämnes-)didaktiska val.
Jag tycker att ni gjkorde klokt i att fokusera på endast några begrepp och försöka bearbeta dessa på olika sätt.Ert val att blanda teori och praktik, samt att inte lägga teorierna först, är ett väl genomtänkt val. Precis som ni skriver så har de kunskaper att "hänga upp" teorierna på om dessa kommer sist. Det kan också bli så att behovet av teorier blir större eftersom det ev händer"konstiga" saker, som man inte förstår. Då blir frågorna viktiga för den som ställer dem.
SvaraRadera