Lisas och Jennys lärandetillfälle med eleverna i årskurs tre

Vi (Jenny och Lisa) har nu genomfört varsitt lärandetillfälle med den andre som observatör i samma klass. Klassen var uppdelad i två grupper med cirka tio elever i varje. De båda lärandetillfällena kommer att presenteras tillsammans i och med att de genomfördes på ett liknande sätt. Tillsist kommer vi att ta upp måluppfyllelse samt några reflektioner.

Efter att vi presenterat oss och innehållet samlades eleverna i en ring på golvet framför tavlan. De blev tillfrågade om de visste vad en hypotes betyder, det visste de inte så det fick förklaras. Eleverna fick sedan komma med förslag till hypoteser om vad som skulle hända när vi släppte ner en klump av modellera (som var lila) i en glasburk med vatten. Samtliga förslag skrevs upp på tavlan och här presenteras några utvalda: ”Den går sönder”, ”Vattnet blir lila”, ”Den sjunker”, ”Den löser upp sig”, ”Om man tar upp den igen blir den kanske mjukare”, Den blir mindre”, ”Den sjunker men leran förändras inte”, ”Den stelnar”, ”Den kommer att flyta”. När alla elever fått ge förslag till hypotes skickades lerklumpen runt så de fick känna på den. Efter det utfördes experimentet och vi släppte ner leran i kallt vatten. Den sjönk och eleverna tyckte att den blivit lite hårdare. Utförandet skrevs också upp på tavlan med hjälp av elevernas förslag. Vi poängterade att utförandet skulle vara så tydligt att någon som inte varit med skulle kunna genomföra ett likadant genom att läsa det som skrivits. Varför sjönk den, frågade vi eleverna. Några svar vi fick var; ”Den hade ingen luft i sig”, ”Den var för tung”, ”Vattnet trycker ner den”. Tyngdkraften från lerklumpen var större än vattnets lyftkraft, lerklumpen trängde inte undan lika mycket vatten som den vägde. Detta illustrerades med en bild på tavlan:

För att synliggöra begreppet volym ställde vi glasburken fylld med vatten till bredden i en vid kruka. Lerklumpen släpptes i vattnet och lika mycket vatten som lerklumpens volym rann över kanten. Det konstaterades åter igen att tyngdkraften från leran var större än vattnets lyftkraft.

Eleverna fick nu en utmaning, de skulle försöka få en klump av modellera att flyta. De delades in i par och fick varsin experiment rapport som de skulle fylla i hur de trodde de skulle göra för att få den att flyta. När de skrivit färdigt hypotesen fick de varsin klump av modellera och en burk med vatten. Eleverna testade nu olika sätt och under tiden dokumenterade de genom att skriva eller rita hur de gjorde på rapporten. Några av eleverna som blev löste utmaningen tidigt fick även fundera över hur konstruktionen på lerklumpen påverkade lastförmågan. De testade att lasta så många plastmynt som möjligt. Under experimentets gång hördes kommentarer som till exempel, ”Forma den som en båt, de flyter ju!” ”Det här var roligt!” ”Var det därför du intervjuade oss om båtar?”

Nu var det dags att knyta ihop säcken och eleverna samlades åter igen i en ring framför tavlan. Där lästes sagan om Arkimedes, eftersom experimentet bygger på hans princip, alltså Arkimedes princip. Elevernas tankar kring varför den sjönk respektive flöt lyftes fram, de menade att formen hade betydelse och kanterna var tvungna att vara höga och att det inte fick förekomma några sprickor/hål så att vatten kunde läcka in. De menade också att det var lättare att forma när leran var mjuk. En elev gjorde en jämförelse med en hink, en hink utan vatten är lätt och kan flyta och en som är fylld med vatten är tung och sjunker. Med andra ord konstaterades att så länge tyngdkraften är större än lyftkraften sjunker föremålet, föremålet står för tyngdkraften och vattnet för lyftkraften. Tyngdkraften strävar neråt och lyftkraften uppåt, är de lika flyter föremålet. Det handlar om att öka båtens (lerklumpens) volym utan att öka vikten för att få den att flyta. Vi applicerade experimentet på båtar och berättade att en båt måste tränga undan lika mycket vatten som dess vikt för att den ska flyta. Stora båtar kan ta tyngre last än en liten båt. En elev berättade att hon sett att det står maxvikt på båtar och drog en slutsats om dess betydelse. Experiment rapporten samlades in för utvärderingen av måluppfyllelsen.

Måluppfyllelse
Vi kan se att de elever som skriftligt eller muntligt dragit en slutsats har konstaterat att formen har betydelse för flytförmågan samt att den sjönk när den blev för tung (tog in vatten eller lastades för tungt). Detta anser vi är grunden till att förstå Arkimedes princip. Alla elever fick möjlighet att utforma varsin lerklump till ett flytande föremål och därmed praktisera ett naturvetenskapligt arbetssätt. De fysikaliska begreppen; lyftkraft, tyngdkraft, volym, Arkimedes princip samt hypotes var ord som vi frekvent använde och försökte tydliggöra innebörden av. Några av våra mål utifrån kursplanerna i teknik, kemi och fysik var att eleverna skulle utifrån en hypotes genoföra ett experiment där de skulle utföra en enkel konstruktion och därefter dra en slutsats, detta har de fått utföra under vårt lärandetillfälle.

Reflektion
Vi vill framföra att dagens båda lärandetillfällen har varit givande för oss båda och förhoppningsvis för eleverna. Att observera varandra har varit utvecklande då man kan ta till sig av den konstruktiva kritiken. Under lärandetillfället fick alla elever som ville komma till tals och man försökte ta tillvara och vara lyhörd på deras svar, genom observationerna kunde dessa kloka kommentarer citeras och reflekteras över i efterhand. Vi har dock några tankar kring hur och vad vi kunde ha gjort på ett annat sätt. Vi anser att det designade innehållet var lämpligt i och med att det handlade om en lektion på 80 minuter vardera. Prioritering under de båda lärandetillfällena har varit att eleverna skall få en förståelse istället för att endast göra därför hann inte alla elever skriftligt redovisat sina slutsatser. För att synliggöra begreppet volym och Arkimedes princip ännu mer kunde en våg och en tyngre lera eller ett annat tyngre föremål använts för att väga vattnet som rann över glasburkens kant när leran släpptes i vattnet. Det handlar om didaktiska val och vi är i slutändan nöjda med de val vi har gjort. Handledaren hade några tankar kring hypotes och hade nyligen av en professor hört att det inte var lämpligt att användas vid arbetet med yngre barn då det ska stå för processen. När vi ställde frågan, vad de tror skulle hända när vi släppte ner lerklumpen i vattnet, fick vi några påståenden angående att lerklumpen bland annat skulle lösas upp. Detta tror vi har att göra med deras erfarenheter av den lera som finns utomhus. Här kunde vi tydliggöra genom att använda oss av begreppet modellera under hela lärandetillfället istället för att ”bara” lera. I experimentrapporten torde vi lämnat mer plats för eleverna att skriva sina hypoteser. Angående pararbetet tog en del elever inte vara på kamratens framgångsrika upptäckter utan valde att gå sin egen väg. Detta var kanske ändå bra att man löste utmaningen på sitt eget vis. Ett par valde att fokusera på vattnets egenskaper (kallt, varmt och med tvål i), vi lät dem undersöka detta och det intressanta var att det här var inget som vi från början hade trott att de skulle lägga fokus på. Ett konstaterande är att gruppernas sammansättning har betydelse för lärandetillfället, en grupp var betydligt lugnare därför kom de igång och arbetade effektivare och mer tid kunde läggas till slutsats och diskussion. Det finns en utförligare saga om Arkimedes men vi har medvetet valt bort vissa delar då det i dessa delar handlar mer om densitet, detta skulle kunna vara en progression i fortsatt arbeta inom området flyta – sjunka.